Hurtful

Det gör jävligt ont när man inser att ens vänner kanske inte mår så bra som man trott. Alla har vi det jobbigt ibland och oftast så är det inget konstigt med det. Det finns de som klagar om allt och säger att de mår så dåligt och vill höras och synas jämt. Men det är klart man mår dåligt jämt om man får panik så fort någon slutar lyssna. Jag blir så jävla less ibland när någon klagar över att allt och alla är emot en, jag måste göra det och det, ingen fattar hur jobbigt det är för mig och bla bla bla... Klart som fan att allt känns jobbigt när man har den inställningen och tänker på sig själv. Alla får vi vara egoister ibland, men det finns gränser :D

Nu till saken. Det finns de som sällan pratar om hur de har det, och det är klart att då är det inte heller så många som frågar för man förutsätter att personen mår bra. Tyvärr är det inte alltid så. Nu inser jag att hur mycket jag missat, när jag fyttade hit. Jag blev helt inne i allt som hände här, alla jobbiga grejer, alla skolarbeten, allt. Jag trodde att jag visste vad som hände för de andra där hemma, men nu inser jag att jag har missat en hel del. Även om det är saker som jag inte kan påverka så ångrar jag att jag inte funnits där. För det känns ganska rejält, nu när jag börjar inse hur verkligheten ser ut. Så ni som läser detta, se till att finnas där för dina vänner, oavsett hur långt borta du är eller hur mycket du har att göra. Visa att du finns om nån behöver dig :)

En annan grej som känns rätt hemskt är när man ser hur dåligt en människa mår (fysiskt alltså den här gången) och man kan inte göra ett skit. Det enda man kanske kan göra är att ge en stor fet kram och säga att allt blir bra och hoppas att det hjälper.

Hinner inte skriva mer idag, men jag lever och mår bra än så länge, whatever :D

Hoppas verkligen du är ok och skräm oss inte sådär mer em. Kram på dig :)

// J
     

Remember me

Sitter här och bölar lite framför filmer ;) Fan va varmt det är här, jag tror jag måste börja sänka värmen här inne. Det behöver ju inte alltid va + 25 :)

Händer väl inge special just nu. Kanske att man kollar nå mer filmer. Vi får väl se vad vi hittar på, somnar väl framför tvn som igår. Det är inte alltid skönast att sova i sängen faktiskt. Men det var djävulskt varmt :D

Är fortfarande jävligt irriterad och ledsen att jag inte får i min piercing, det är väl fan att det ska va så svårt. Men det var väl kanske meningen som min bästa människa JW brukar säga :)

/ J

So glad we made it!

JAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!! Är vi bra eller! Åtta av åtta klarade hästskötarexamen. Min hjärna är helt slut efter nästan sju timmars provdag. Alltså det är en sån jävla kamp med nerverna det där. Jag var sist ut på foderdelen, och jag kunde nästan inte säga vad nån av alla burkarna innehöll. Havre, krossat korn och timotej var de enda som jag kunde urskilja någorlunda. Det är jävla illa när man knappt vet hur betfor ser ut. Det kändes så jävla kört. Alla andra grejer hade väl gått mer eller mindre ok, men det där var fail på riktigt. Jag fattar fortfarande inte att det blev godkänt. Men vi fick ju inga individuella kommentarer eller så. Jag kände tårarna trycka på av ilska och besvikelse på sig själv. Hemskt å vänta på resultatet sen. Men när de sa att alla klarade det så började faktiskt tårarna rinna av lättnat. Jag trodde att det skulle va så när jag klarat körkortet men det här var fan ta mig värre/bättre. Och då är det ILLA ;D

Nackdelen med allt det här är jag inte får tillbaka min piercing. Fan! Jag måste få tillbaks den, men jag får inte ens igenom en nål. Hur fan går det till, måste brosk va så jävla hårt ;) Det är ju skitfult utan den, hur ska jag klara mig nu :(

En annan, troligtvis bra, sak hände idag också. Det är en från Bemanningsenheten i Gällivare som ringt mig om sommarvikariat. Men jag fick inte tag på henne idag, men det borde ju va nå bra iaf. :) De har alltså läst mitt personliga brev och allt. Jag sökte ju förra året också, men kanske bättre tur i år. Jag får väl hoppas på det.

Nä, nu vill jag fira. Men jag vill hem till Gällivare och dra loss lite på Nex eller Vassara eller vad det nu heter. Jävligt kul förra fredan och nu har jag större anledning att göra det idag, då är det ju typiskt att man inte är hemma i Gällivare. Men det blir nog att dra en sväng med volvon och hämta upp en pizza efter vägen i alla fall. Sen får man se vad som händer i morgon.

Jag måste ju komma ihåg att tacka alla hjältar som hjälp mig i träningen till hästskötarexamen, alla som hjälpt mig med knoppning, longering, svarat på alla frågor och alla som bara hara varit ett jätte stöd. Utan er hade det inte gått :D Hade jag dessutom sovit ensam i natt så skulle jag inte heller ha fixat all press, stress och nervositet. Jag trodde jag var på väg å dö på onsdan, mitt hjärta mådde inte bra alls. Jätteläskigt. Men det blir så mycket bättre ibland när man får va med någon som kan få en att tänka på lite annat och så slipper man va helt själv. Zickan är ju bra han med, men sånna gånger så behövs nåt mer ;) 

Nä, nu ska jag fan sova gott i natt och släppa den där tyngden som man haft så länge. Det är fortfarande många tunga saker kvar, men det blev så mycket lättare att andas när jag fixade det här :)

La in lite snodda bilder, men tyckte de var lite passande. Alla ser rätt packade ut, och ändå var det typ de bästa bilderna. Jag ser fan drogad ut med min svarta näsa på alla bilder ;D Haha ja den gången var rätt kul :)

// J