...Varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt. Natten lång om du älskade en gång. Och kanske älskar än, spelar den nån roll? Nej, kanske ingen, kanske allt egentligen...
...Vi är förlorare, vi två, sen vi var 17 år Och dom säger bla, bla, bla, bla Du fattar ingenting Och du svarar cha, cha, cha, cha Ni får mig vart ni vill...
...Jag var bara inte gjord för dessa dar, och dessa dar är inte gjorda för mig ...
...Behöver lite kärlek från fel sort, och sympatier från fel håll Inget är logiskt, inget är magiskt och det är så tragiskt...
Jag är så uppsnärjd i det blå, så att jag ramlar, och dom kommer kliva på mig igen, du vet det det finns en vaggvisa för flyktbenägna. Det är så jag säger det, jag var bara inte gjord för dessa dar. Vi är förlorare, vi två och det är så magiskt men tragiskt. Men här kommer lyckan för hundar som oss, så länge du är med mig. För en lång lång tid.
Vad finns mer att säga. Håkan Hellström var då gjord för dessa dar, inga tro och tvivel :) det finns så mycket att säga men jag kan inte säga det själv. Men jag försöker så gott jag kan och den som inte lyssnar ordentligt vet inte vad jag menar.
Men i alla fall så har det blivit en liten uppdatering av bloggen, och det är That '70s show som gäller den här gången med. Inget snack om saken. Bara det bästa är gott nog :D
Färdig pratat för den här gången, och som sagt, ni som inte förstår ni har inte lyssnat ;D
// J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar